pedagogjobb.se

close
notifications_none

Bevaka sökning

Få jobb till din e-post enligt
dina sökkriterier

*Obligatoriskt fält
*Obligatoriskt fält
 
Jag har tagit del av Pedagogjobb.ses integritetspolicy/användarvillkor.

Estetisk kompetens - vår tids populäraste trenduttryck

För ett par år sedan var social kompetens i fokus på arbetsplatser runtom i landet. Nu har ytterligare en kompetens tillkommit: estetisk kompetens. Även om yta definitivt inte är allt så spelar ett välvårdat yttre och ”rätt” stil en allt viktigare roll i jobbsökningsprocessen.

Estetisk kompetens handlar inte om att styla om sig utan snarare om taktkänsla och att hitta en stil som passar både den egna personligheten och den arbetsplats man jobbar på. Ett skäl till att estetisk kompetens hamnat högre upp på agendan nu än tidigare är att allt fler jobb kräver någon form av kundkontakt. Alla som har kundkontakt är arbetsgivarens ansikte utåt. När du går på en intervju så funderar arbetsgivaren med stor sannolikhet på om de vill att du ska möta deras kunder. “Hel och ren” är sedan länge en etablerad grundprincip för den som går på anställningsintervju och estetisk kompetens är en slags förlängning av det begreppet. I din estetiska kompetens ingår bland annat din frisyr, dina naglar, dina tänder och om du är sminkad eller parfymerad. Men även ditt sätt att prata, om du använder bred dialekt eller pratar rikssvenska, om du behärskar branschuttryck, tar ögonkontakt och kan uttrycka dig väl är en del av din estetiska kompetens.

Tjänsteföretag skapar intresse för estetisk kompetens
För arbetsgivaren är det en viktig konkurrensfördel att du och din stil stämmer väl överens med deras affärs- eller verksamhetsidé eftersom du i praktiken är en “levande reklampelare” för organisationen. Som i många andra sammanhang gäller “lagom är bäst”, att se diskret välvårdad ut är betydligt bättre än att ha mycket smink, lös naglar och omges av en stark parfymdoft. Konsten är att hålla en sund balans i hur mycket tid och resurser man lägger på sitt utseende.

En bidragande faktor till att estetisk kompetens är ett begrepp som ligger i tiden är det faktum att antalet tjänsteföretag ökar och att konkurrensen dem emellan växer. Allt fler yrkeskategorier har direktkontakt med kunder och eftersom personalen ofta är den absolut viktigaste tillgången i tjänsteföretag så lägger fler chefer vikt vid att medarbetarna besitter en estetisk kompetens.

Den fysiska framtoningen har blivit lika viktig som hur man beter sig, säger Henrietta Huzell, doktorand i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

Hon ansvarar för en undersökning där man har frågat 2500 arbetsgivare inom branscher som handel, bank och försäkring, turism och juridik. Chefernas svar visar att 90% vill att de anställda ska se vältränade ut och sju av tio väljer helst bort personer med övervikt.

Ju mer kundorienterat jobbet är, desto mer ökar kraven på individen, men utbildningsnivån spelar också in. En liknande undersökning som gjorts i Storbritannien visade att 90% av arbetsgivarna ställer estetiska krav av något slag på sina anställda.

Förmågan att se trevlig ut
Att vara trevlig är social kompetens, att se trevlig ut är estetisk kompetens. Estetisk kompetens kan definieras som förmågan att kunna tala och se ut på rätt sätt för att få ett visst jobb, säger Henrietta Huzell.

Hon påpekar att det finns ett glapp mellan ungdomars och arbetsgivares relation till estetisk kompetensbegreppet. Många unga har inställningen att de inte vill anpassa eller förändra eller tumma på sin egen personlighet för att passa in på en viss arbetsplats, medan arbetsgivarna snarare har förväntningar på att den jobbsökande till viss grad anpassar sig efter de estetiska krav som ställs.

Det har alltid funnits ett visst grundkrav vad gäller estetisk kompetens, nämligen kravet på att man ska vara ”hel och ren” när man söker jobb. Undersökningar visar att ungdomar med en medelklassbakgrund har större kunskaper i estetisk kompetens och vad det innebär än ungdomar som kommer från en arbetarklassbakgrund. I Skottland har det exempelvis blivit så att många av servicejobben ges till studenter med en medelklassbakgrund som jobbar extra, vilket konkurrerar ut ungdomarna med arbetarklassbakgrund, säger Henrietta Huzell.