Skolverket har under de senaste två åren gjort ett flertal studier av skolans marknadsanpassning. Sverige är ett av de länder som kommit längst i denna utveckling. Bland annat har Skolverket studerat ägarstrukturer, elev- och kostnadsutveckling, lokala och regionala skolmarknader och ungdomars uppfattningar om gymnasievalet. När myndigheten nu lägger ihop studierna i promemorian En bild av skolmarknaden – Syntes av Skolverkets skolmarknadsprojekt – ser man bilden av ett brokigt och snabbt föränderligt system tona fram.
– Kommuner, enskilda huvudmän, skolor, elever och föräldrar är alla aktörer som gör sina val utifrån marknadsmässiga grunder, säger Jenny Kallstenius, projektledare på Skolverket. Samtidigt påverkar de hur marknaden ser ut genom sina handlingar och strategier. Ägarförhållanden, skolutbud och elevströmmar kan förändras snabbt. Skolmarknaden är i ständig förändring.
Kommunens roll är komplex
– Skolmarknaderna sträcker sig många gånger över kommungränserna, säger Jenny Kallstenius. Det är en av förklaringarna till att många kommuner nu ser ökade kostnader för skolan.
Kommunen finansierar ofta elevers utbildning i andra kommuner, samtidigt som de ska ha en beredskap för att erbjuda utbildning inom kommungränsen. Till det kommer kostnader som själva konkurrensen i sig innebär, till exempel i form av marknadsföring och specialinriktningar av skolor och program.